KRAV-godkända gårdar i Roslagen

Längs Roslagskusten förekommer steniga ogödslade naturbeten med extremt höga naturvärden och många arter växter och djur. När markerna betas sent hinner de blommande kärlväxterna med att blomma och sätta frön. Stenarna bidrar till att höja temperaturen i backarna som i sin tur gynnar många insekter. Betet av våra kor och ungdjur bidrar till att minska konkurrens med gräs och ger en hög diversitet bland de kärlväxter och svampar som trivs på markerna. Vi är stolta över att vårda dessa artrika hagar som hyser många rödlistade arter vilka är starkt beroende av en obruten hävd.

Dikesrenarna slås sent på sommaren och ger en örtrik flora vilken utnyttjas av många insekter och spindlar. Många insekter är specialiserade och lever av en viss växt varför en rik flora också gynnar en rik insektsfauna. Längs byvägarna där Roslagsmjölks producenter driver sin verksamhet blommar det rikligt i dikesrenar och kantzoner mellan hagarna hela sommaren.

I Roslagen har skogsbeten varit vanliga, vilket gynnar en rik och omväxlande svamp och örtflora. Den kalkrika marken bidrar till en extra hög artdiversitet. I Roslagen finns en naturtyp som kallas kalkrik skogsmark, som betats under många hundra år. Här växer förutom många kalk- och betesgynnade svamparter ett stort antal orkidéer som är beroende av samma naturtyp. I den omväxlande glesa skogen förekommer svackor med rik örtflora och solbelysta gläntor som attraherar många insekter. I den betade glesa skogen finner man också göktyta, vår minsta hackspettsart, som lever av myror som den fångar på marken.

De stora giganterna i beteshagarna är lövträden med extra stora vida kronor. Många lövträd såsom ask och lönn tullades (hamlades) i Roslagen då grenar med löv skördades till djurens vinterfoder. Lövträden i de beteshagar och längs fägator som betas av producenterna till Roslagsmjölk bär spår av den gamla traditionen att ta löv till djuren. På flera platser bibehålls traditionen att tulla träden, vilket ger grova stammar, ihåliga träd och solbelyst bark. Många vedinsekter är beroende av de stora träden, som skapar unika livsmiljöer i hagarna. I våra hagar finner man också gröngölingar, en hackspett som omväxlande söker sin föda i träden och på marken.

Just här i familjen Hanssons kohage i Ånö har man räknat hela 36 arter örter på en yta motsvarande en kvadratdecimeter. Kanske är det ett världsrekord i artantal per kvadratdecimeter? Avgörande för det höga antalet växter är ett långvarigt bete utan gödsling. Hos Hanssons i Ånö har man inom familjen bedrivit betesdrift i hagarna i över åtta generationer utan avbrott, men kor har förmodligen betat i hagarna betydligt längre än så.

Växtinventeringar har visat att här växer fältgentiana, som minskat starkt i Uppland på senare år. Arten kräver obruten hävd och när betet upphör försvinner fältgentianan snart från betesmarken.

Insprängda solbelysta slänter berikar betesmarken och ger en större variation där olika arter växter kan finna livsutrymme. I dessa solbelysta partier kan man finna en extra artrik och torrmarksgynnad flora. På en slänt hemma hos familjen Åkesson i Barkö växer ögontröst, jungfrulin, solvända, ängsklocka och kattfot.

Bastardsvärmare, med sina svarta och röda teckningar på vingarna, är lätta att känna igen. De visar också att markerna är artrika och välskötta ut naturvårdssynpunkt, eftersom de har höga krav på obruten hävd. Där bastardsvärmarna förekommer finns också många andra arter insekter och växter, såsom exempelvis kråkvicker och vialarter som bastardsvärmarna lever av men också ängsklocka, rödklint, ängs- och åkervädd. Hos familen Åkesson i Barkö samt hos de övriga producenterna av Roslagsmjölk förekommer flera arter bastardsvärmare.

På de låglänta partierna i betesmarken gynnas helt andra arter, där tuvbildande gräs och starr kan vara vanliga. Dessa områden kan vara viktiga för groddjur, ormar och smådäggdjur, då de ger fina gömställen och boplatser. Betet från nötkreaturen bidrar till att öppna upp mellan tuvorna, men ibland kan det krävas att gräset slås för att hålla markerna helt öppna och förhindra att kaveldun, sly och våtmarksgynnade arter tar över. Då våra marker i Roslagen vanligtvis drabbas av torka i början av sommaren, kan de våta partierna erbjuda viktiga vattenreservoarer under den torra perioden.